”Firar, är det nåt särskilt man firar menar du. Det kan inte vara något särskilt. Vi gräver upp några jordiga rotfrukter, plockar ett par gubbar i trädgården och äter lite rå fisk. Så något jätteviktigt kan det inte vara?”
Mannen på stan svarade enkelt och ärligt. Det är nog ytterst få som reflekterat över varifrån midsommartraditionen kommer. Den som är påläst kan dessutom hålla med mannen på stan om att något särskilt allvarsamt är det inte tal om. Bönderna firade naturligtvis grönskan, välståndet och att skörden närmade sig. Det var också en tidpunkt, där vinterhalvårets utmaningar kändes avlägsna. Sannolikt var midsommar den tiden på året då det oftast var gladare miner både bland bönder och medmänniskor.
Så varför firar vi då midsommar 2024? För att det är kul tänker jag. Det mesta i vårt moderna tidevarv runt midsommar är förknippat med glädje, lek och gemenskap. Bara det är värt att fira. Plötsligt hoppar vuxna människor säck och dansar små grodorna runt den blomstrande stången. Det händer bara då och möjligen något liknande runt jul.
”Äh, jag vet inte. Det är klart jag firar midsommar, men jag firar varje dag jag vaknar och är frisk”.
En äldre dam svarade när Radio Göteborg hade midsommartema. En sund inställning väl värd att beakta.
Sunda inställningar behöver inte betyda att alla håller med. När kommunfullmäktige debatterade mål och budget för 2025 ansåg nog de flesta att de hade en mycket sund inställning, ändå var låg det fyra olika förslag på bordet. Ett av dem förordade en skattesänkning. Övriga ansåg att det krävdes storsatsningar inom såväl skola som vård och omsorg. På utsidan av Medborgarhuset skanderade fackförbundet Sveriges lärare att ”det räcker nu”.
Vad som var rätt eller fel, sunt eller osunt, vet vi inte än. Facit får vi nästa år eller egentligen året därefter när resultat och statistik från 2025 presenteras. Det vi vet är att skatten sänks med 50 öre, vilket motsvarar det som personalomkostnaderna beräknas sjunka med nästa år. Således kommer den som är nöjd idag vara nöjd även nästa år. Den stora skillnaden lär bli att den som drömde om stora förändringar och satsningar får genomföra dem på egen hand – som att exempelvis unna sig en extra kebabrulle eller två i månaden. Det väljer man själv. Sunt eller mindre sunt kommer diskuteras och valet är fritt.
