Det var ett efterlängtat besked för kommunens alla fotbollsentusiaster. Ale har länge varit en svart fläck på fotbollsförbundets karta över satsningen på konstgräsplaner. Nu deklarerade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att de direkt efter valet avser att projektera en konstgräsplan på Nolängens grusplan.
- Vi börjar där och hoppas kunna vara klara redan till nästa säsong, informerar Jarl Karlsson.
Den andra anläggningen byggs i Älvängen, där den stora grusplanen vid Älvevi tas i anspråk, kommer ta lite längre tid.
- Förutsättningarna är lite mer avancerade där, men 2012 bör den stå redo, säger Jarl Karlsson.
Valet av platserna för konstgräset motiverar Göran Karlsson (V) så här:
- Det här är en ungdomssatsning och det tyngsta argumentet har varit att göra dem så tillgängliga som möjliga för våra barn och unga. Till Nol kan du cykla från både Nödinge och Alafors, vilket gör att vi får maximal nytta av planen. I Älvängen ligger den strategiskt nära stora bostadsområden och i anslutning till skolorna.

Känns rätt

Enligt Jarl Karlsson och Göran Karlsson stod det tidigt klart att etableringen av två konstgräsplaner skulle ske i just Nol och Älvängen.
- Vi har i samtal med samtliga klubbar i Ale kommit fram till det här beslutet. Samtliga har visat stort intresse, men till exempel Älvängens IK har kommit väldigt långt i sin planering av en utveckling av Älvevianläggningen. Det känns rätt att vi tillsammans med klubben förverkligar en konstgräsplan där, säger Jarl Karlsson.
Älvängens IK är idag den klubb som har flest aktiva. Hela 35% av samhällets ungdomar, 7-19 år, spelar fotboll i ÄIK.
- Vi sysselsätter drygt 400 ungdomar och det här kommer att göra verksamheten än mer attraktiv, säger ÄIK:s Ulf Parinder.
Pojklagstränaren, Martin Steen, var av naturliga skäl mycket glad över beskedet.
- Det är en enorm satsning som kommunen gör och visst är det glädjande att det sker i Älvängen. Möjligheterna blir nu ännu bättre och förutsättningarna att bedriva roliga träningar ökar väsentligt.
>Konkurrenskraftig Lika stor var glädjen i Nol IK, där ungdomsansvarige Vesko Jovicevic förklarade varför satsningen är så viktig.
- Våra killar som är 14-15 år ser hur Göteborg har satsat på konstgräsplaner och kan vi inte erbjuda motsvarande här byter de klubb. Vi vill naturligtvis att de ska fortsätta spela i Ale så länge som möjligt. Konstgräset gör vår verksamhet mer konkurrenskraftig.
Eftersom det än så länge saknas en exakt kalkyl och kostnadsberäkning utesluter inte den rödgröna majoriteten att det kan bli ytterligare en plan i framtiden.
- Vi har avsatt 8,2 Mkr, men blir det pengar över kan vi självklart titta vidare på ytterligare alternativ, säger Göran Karlsson.
Jarl Karlsson skickade också en passning till Moderaterna, vars kandidat Peter Kornesjö har lovat fyra konstgräsplaner i Ale om partiet vinner valet.
- Till skillnad från dem har vi finansierat vårt förslag och avsatt pengar i budgeten. De kör med tomma och ofinansierade löften. Vi menar allvar när vi lovar något.

Näringslivspolitik är kanske en av de mest antilokala områden att debattera. De stora besluten som påverkar företagens villkor hanteras inte av kommunerna själva, utan ligger helt i händerna på staten. Kanske var det också därför som debattörerna hade svårt att både hålla sig till ämnet och till det lokala perspektivet?
Jarl Karlsson och Mikael Berglund var överens om mycket, bland annat att skolan är den enskilt viktigaste frågan även för näringslivet. En ideologisk skillnad syntes emellertid, då Karlsson mest pratade om kompetent arbetskraft i framtiden och Berglund mer fokuserade på att inspirera unga att våga starta eget.
- Utan företag inga jobb, konstaterade Moderaternas spjutspets i Ale.
Hans idé är att utveckla Ung Företagsamhet som idag drivs med stor framgång i Ale gymnasium.

Affärsmetodik

Ett sätt är att föra ner affärsmetodiken till mellanstadiet. Det finns olika sätt, men barn måste tidigt få en bild av vad en företagare gör, menade han.
Jarl Karlsson påminde flera gånger om den framgångsrika utbildningen Unga entreprenörer i nya Europa, ett koncept som idag också används för arbetslösa i Ale.
- Vi har skapat en pedagogisk modell som också innebär ett internationellt utbyte för deltagarna. I september genomför vi utbildningen (YEE) i Moldavien, nästa år i Tyskland och Italien. Det entreprenöriella tänkandet ska prägla våra skolor. Tack vare ett bra samarbete med Warwick University ligger vi redan i framkant på det planet, menade Karlsson.
Alf Granqvist, företagare i Bohus, underströk vikten av att föra skolan närmare näringslivet. Fler studiebesök ute hos företagen och fler företagare på besök i skolan var hans idé. Det välkomnades av Jarl Karlsson.
- Vi har en bra relation till näringslivet i Ale och jag tycker dina idéer låter väldigt intressanta. Jag föreslår att du omgående kontaktar berörda skolor, kommenterade han.
Debattörerna hade fått ett antal frågor i förväg att förbereda svaren på. En av dem rörde huruvida kommunen kunde öka sina lokala inköp.
- Lagen om offentlig upphandling ställer till det. Vi måste följa de spelregler som gäller, men däremot tycker jag att formulären och byråkratin runt en offentlig upphandling borde förenklas. Det vill jag försöka påverka, sa Mikael Berglund och Jarl Karlsson nickade instämmande.

Bättre klimat

En annan fråga handlade om näringslivsklimatet. Debattörerna skulle nämna de tre viktigaste faktorerna för att vända en negativ trend, där Ale har tappat i Svenskt Näringslivs ranking om klimatet i kommunerna.
- Attraktiva verksamhetsområden, stor delaktighet runt Alemässan 2011 och en fortsatt utveckling av utbildningen Unga entreprenörer i nya Europa, svarade Karlsson.
- Snabbare handläggningstider, enklare ärendehantering och bredda arbetet med Ung Företagsamhet till att även omfatta yngre barn, ansåg Berglund.
Christer Carlsson, företagare från Skepplanda, undrade hur det blir med utmaningsrätt i Ale. Kan företag få räkna på att driva verksamhet som kommunen idag sköter?

Utmaningsrätt

- Det har varit en sådan motion från Alliansen, eller något av våra partier. Jag anser att konkurrens är bra, det utvecklar och driver verksamheter framåt. Det blir i regel mer effektivt och billigare, sa Berglund men fick inget medhåll av kommunstyrelsens ordförande som bara konstaterade att motionen avslogs.
Utbyggnaden av infrastrukturen, väg och järnväg genom Ale, underströk båda debattörerna som ett viktigt faktum.
- Vi förbereder oss som bäst inför december 2012 då pendeln börjar gå. Ale kommun har köpt ett strategiskt viktigt markområde mellan Alebacken och Älvängen södra. Mer är på gång. Det är viktigt att vi kan erbjuda etableringsalternativ, menade Jarl Karlsson.
Mikael Berglund avslutade med att poängtera sitt missnöje med att Ales näringslivsklimat rankas på plats 168 av landets 290 kommuner.
- Det är inte okej. Vi måste ändra på det efter valet.
Sopplunchen arrangerades av Ale Företagsforum med Posten som värd.

Många alebor har redan upptäckt fördelen med att ta tåget mellan Älvängen och Göteborg. Fullt utbyggt blir inte pendeltågssystemet förrän i slutet av 2012, då kvartstrafik införs. Fast redan nu kan kommunledningen leverera en positiv nyhet till alla tågpendlare.
- Vi har aktivt arbetat med att få till extra avgångar under byggprojektets gång. Från och med december i år blir det ytterligare en morgontur från Älvängen till Göteborg. 07.52 blir tiden för den avgången. En eftermiddagstur i motsatt riktning är också fastställd i den nya tidtabellen. Den nya turen från Göteborg till Älvängen ska avgå 17.27, berättar Jarl Karlsson.
När infrastrukturprojektet är färdigställt kommer Ale kommun att få totalt fem pendeltågsstationer. Förutom i Älvängen kommer tågen också stanna i Nol, Nödinge, Surte och Bohus.
- Vi är lyckligt lottade som får fem stationer. Från Älvängen till Göteborg kommer det att ta 22 minuter och för dem som vill åka norrut till Trollhättan blir restiden en halvtimme, avslutar Jarl Karlsson.

Solen sken när kommunstyrelsens ordförande, Jarl Karlsson (S), och Martin Karlsson från Jålab Bygg tog det första spadtaget för Äppelgårdens förskola i måndags. Till sin hjälp hade de Clara Netterdahl, 4 år, som är ett av alla de förskolebarn som får en ny hemvist nästa höst.
- Vi hade en demokratisk process, där vi lottade vem av barnen som skulle få vara med och hålla i spaden. Lottningen skedde bland de yngre barnen eftersom de ges möjlighet att få gå i den nya förskolan, berättar förskolelärare Catrin Högberg.
Äppelgårdens förskola kommer att ersätta Lillgårdens förskola som ska rivas. Den nya förskolan kommer att arbeta enligt Reggio Emilia-pedagogiken i ett hus som har en stor energieffektivitet.
- Förskolan byggs enligt passivhusmodellen. Det blir extremt energisnålt och vi har ett stort miljötänk i hela processen, säger Agneta Lindfors, ansvarig förskolechef under byggtiden.
Vad har ni fått namnet Äppelgården ifrån?
- Det fanns ett stort äppelträd på den gamla församlingshemsgården som vi hade tänkt bevara, men det gick tyvärr inte. Därav namnet Äppelgårdens förskola, förklarar Agneta Lindfors.
Jarl Karsson var mäkta belåten när han kunde konstatera att byggprojektet tagit fart på allvar.
- I Ale är jag som ”regeringschef” mycket stolt över den kommunala förskoleverksamheten. På sedvanligt Ale-sätt har barnen varit delaktiga i utformningen av förskolan och utemiljön tillsammans med bland annat arkitekter och byggare. Naturligtvis är personalen också delaktig i utformningen av förskolan. Hela projektarbetet har också dokumenterats på film och i flera artiklar, sade Jarl Karlsson.